The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called ?deliberative dialog?. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow.

TitelGod, don't you ever feel like everything we do and everything we've been taught is just toservice the future?1FörfattareTor KindahlKursMK1500: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT2011SyfteAtt undersöka vilken typ av mediekunskaper eleven kan utveckla i den svenskagymnasieskolan (Gy2011) och hur detta ska förstås i relation till forskning inom MediaLiteracy samt utbildningsfilosofier och politiska ideologier.Metod och materialECA (Ethnographic content analysis) och styrdokument för gymnasieskolan.HuvudresultatMediekunskaperna handlar mer om att orientera eleven i olika mediekunskapsområden samtgrundläggande färdighetsträning som både gäller hur man använder media och hur medier kananvändas för att sprida budskap - i synnerhet till olika målgrupper. De handlar mindre om attbelysa intressekonflikter, normer och värderingar i samhället. Mediekunskaperna igymnasieskolan är följaktligen en snäv gestaltning av vad som förespråkas inom MediaLiteracy-forskningen. Man kan av samma orsak även konstatera att kunskaperna i hög grad ärinordnat under vad Englund kallar den vetenskapligt rationella utbildningskonceptionen..

I dagens Sverige sjunker valdeltagandet till riksdagen och allt färre medborgare engagerar sig politiskt, och denna tendens är särskilt tydlig bland ungdomar. Skolan har en viktig roll att fostra ungdomar till deltagande i demokratin. Denna uppsats syftar till att problematisera samhällskunskapens roll i detta demokratiarbete, genom att undersöka en liten del av detta område. Uppsatsen innehåller en studie kring hur ett urval av samhällskunskapslärare tänker kring sin undervisning om demokrati inom samhällskunskap A och hur deras läroböcker hanterar demokratiområdet. Den undersökningen relateras till två demokratisyner som är den normativa och den funktionalistiska.

Denna forskningskonsumtion strävar efter att utifrån två frågeställningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begränsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet påverkar lärarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och även ett par internationella engelskspråkiga författare.Det deliberativa samtalet är en kommunikativ metod där samförståelse, konsensus och demokrati står i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmärksammade förespråkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrågaställas och samtalet ska helst utesluta lärarledning.Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna värdegrundsarbetet i skolan.

Denna uppsats är en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. Vårt syfte med uppsatsen är att förstå den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste åren. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. Vår utgångspunkt är att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen på skolan har gått från att fokusera på likvärdighet och jämlikhet, till profilering och individuell anpassning.Så vad säger politikerna? Vår studie belyser att debatten om skolan är begränsad utifrån vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Jag har undersökt en webbaserad undervisning i Svenska A. Mitt syfte är att ta reda på hur svenskämnet gestaltas, och hur lärandet som impliceras ska förstås i denna webbaserade undervisning. Den metod jag använt är att med hjälp av teorier från forskarna Per Olov Svedner och Tomas Englund analysera Svenska A-kursen på webbsidan Härnöstudier. Jag har begränsat min undersökning till det material som finns publicerat på nätet. Genom att lägga Svedners svenskämnesteori som ett raster över Härnöstudier har jag kommit fram till att språkträningsambitionen, kunskapsambitionen och kulturambitionen är de ambitioner som dominerar i Härnöstudier.

Anledningen till att examensarbetet ?Mångkultur, historia och samhälle? gått från tanke till handling är en gryende insikt om ett komplext cirkulärt förhållande där orsak och verkan går hand i hand. Ett förhållande som medför att samhället påverkar skolan som i sin tur påverkar samhället. Insikten om skolans och lärarens roll i denna förändringsprocess är drivkraften i detta examensarbete. Sedan en längre tid tillbaka är Sverige ett mångkulturellt samhälle.

Syftet med detta arbete är att kartlägga och analysera arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet på byggföretaget S A Englund KB. Enligt resultaten framtas förslag på möjliga förbättringsåtgärder. Teoretisk referensram införskaffades med hjälp av omfattande litteraturstudier. I litteraturstudierna användes böcker och föreskrifter vilka ingick i obligatorisk introduktionslitteratur samt rekommenderad fördjupningslitteratur, litteratur som handlar om arbetsmiljö inom byggbranschen samt material från Arbetsmiljöverkets författningssamling, relaterad till byggverksamhet. Kartläggningen av arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet som bedrivs av S A Englund KB baserades på en intervjuundersökning, observationer samt analys av befintlig arbetsmiljödokumentation.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.

ProblemEn ensamföretagare måste ofta sitta på en mängd olika kunskaper, då det är vederbörande som i slutändan tar alla slutgiltiga beslut. Enligt Tomas Lindberg själv förekommer det en sviktande försäljning av produkten Wind-X Medium. Kan det då finnas kunskapsluckor hos Tomas Lindberg själv som har ett indirekt samband till dåliga försäljningssiffror? Vilken betydelse kan det ha för företagande och tillväxt om det finns skillnader mellan att vara en företagare eller entreprenör och uppfinnare eller innovatör? SyfteSyftet med studien är att undersöka problematiken en ensamföretagare kan ha med att skapa större intresse och acceptans kring sina produkter. VisionMed en vision att kunna komma med ett eller flera förslag på hur han kan gå vidare med sitt företag. MetodFörfattarna har i denna studie använt sig av en kvalitativ metod, genom att intervjua ägaren till företaget. Författarna har genom att göra olika analyser fått fram information till studiens empiri.

Redan tidigt då jag besökte North Kingdom kom det upp förslag på studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt då de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi på oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. Då vi hade fria händer (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.